Det här inlägget kommer att fortsättningsvis fokusera på bolagsrätten i Kina, närmare genom att introducera och förklara de olika momenten som ingår i den kinesiska bolagsbildningen när det gäller WFOE (Wholly Foreign Owned Enterprises). Att processen för att bilda bolag är mycket mer tidskrävande i Kina än på hemmaplan beror mestadels på att de olika momenten och kraven kommer i mängder vilket också innebär ett väldigt omfattande pappersarbete. Olika myndigheter begär olika handlingar för bolagsbildningens fortskridande och det är inte alltid lätt att ha koll på vad man bör göra, särskilt när vissa moment/handlingar inte är bekanta från den svenska bolagsbildningen.
Ett obligatoriskt, och därmed viktigt moment, är upprättandet av en så kallad genomförbarhetsstudie vid samtliga WFOE-bildningar. Denna studie, som utformas som en rapport, ska ge en grundlig redogörelse för det blivande bolagets verksamhet och affärsupplägg (affärsplan). Som utgångspunkt kan man därför, inledningsvis, påbörja upprättandet av rapporten med befintlig dokumentation av det blivande bolagets affärs- och budgetplan. Men en svårighet infinner sig ju här och det är utmaningen i att detaljerat och specificerat redogöra för en verksamhet som ännu inte har påbörjats. Rapporten saknar direkt svensk motsvarighet (angivelsen av verksamhetsföremålet i bolagsordningen hos svenska aktiebolag är inte att jämställa med den kinesiska genomförbarhetsstudien). Genomförbarhetsstudien ska bland annat , förutom verksamhetsföremålet (eller "scope of business" som enligt mig är ett mer ändamålsenligt begrepp), redogöra för vad bolaget ska sälja (vilka produkter och/eller tjänster), uppgifter om bolagssäte, investerare, organisationen, de olika kopplingarna till utlandet, marknadsförings- och produktionskapacitet, material och andra inköp, eventuella produktionsanläggningar, uppgifter om sådant som genererar löpande kostnader (hyra, el etc), miljöinverkan, företagets know-how samt det som i övrigt är relevant vid beskrivningar av affärs- och verksamhetsplan. Kanske för detta tankarna till en due diligence eller en årsredovisning, eftersom att även finansiella bedömningar och riskbedömningar samt framtidsprognoser över exempelvis marknaden och framtida efterfrågan ska medtas. Rapporten blir därmed tämligen heltäckande och det lönar sig inte att vara dunkel eller fåordig utan tvärtom, rapporten ska vara konkret och specificerad till sitt innehåll.
Mer detaljerat ska genomförbarhetsstudien exempelvis adressera frågor som antalet anställda med specifika arbetsbeskrivningar för varje typ av anställning där till och med de anställdas nationalitet ska framgå, kundmålgrupp, uppgifter om tilltänkta leverantörer som är viktiga för verksamheten, detaljerade uppgifter om det blivande bolagets maskiner och anläggningar (avskrivningsplan ska bland annat framgå), kostnader för produktion samt hur framtida kassaflöden till och från bolaget är avsedda att bli, med mera!
Man kan ju fråga sig varför man belastar blivande företag med ett sådant betungande arbete som föregås av denna detaljmängd. Det sker ju förstås inte för att myndigheterna i sin dagliga verksamhet ska kunna övervaka företagens minsta rörelser utan för att förebygga oseriösa bolag bildas med följd att borgenärers och därav samhällets intressen skadas. Men på det långsiktiga planet kan också genomförbarhetsstudien garantera att bolagets ursprungliga verksamhet i det stora hela och också i mindre men viktiga avseenden upprätthålls, något som kan vara av betydelse för stora bolag, t.ex. när en ny investerare köper upp en stor aktiepost. Med genomförbarhetsstudien blir det betydligt lättare för denne att ha koll på att inte några oönskade avvikelser från den ursprungliga verksamheten sker. Skulle så vara fallet, har därför en överträdelse ägt rum om verksamheten inte längre stämmer överens med genomförbarhetsstudiens innehåll. Vetskap om detta utgör följaktligen en förutsättning för att vidta åtgärder i ett sådant läge.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar